jag kan inte skriva allt, jag later det mesta vila i mig men annu finns en del jag vill benamna.

dublin var fint. det var fint att sitta lyssna till pubmusik och dricka oyster stouts. det var fint att traffa eric och att hitta tillbaka till den kinesiska restaurangen. det var fint att ga i wicklow mountains och att talta och att lyssna till regnsmatter mot taltpresenningen. den magnifika utsikten och det mjukt boljande landskapet. det var fint att vi fick internetta gratis nar vi bara hade visa-kort och inte kontanter innan vi skulle till flygplatsen.

det enda som var roligt med flygresan var hur fel det blev. jag har aldrig gatt baklanges genom en flygplats forut och det ar bannemig inte latt. men det var det enda som devierade fran planen sa det var valdigt intressant.
det blev sa fel att vi missade vart plan fran delhi till bangalore trots att vi hade atta timmar mellan flygen. femton minuter innan planet skulle ga behagade de saga till oss att vi var tvungna att ga tillbaka och checka in vart baggage vi inte hamtat ut. detta efter att vi tva ganger fragat om vi behovde hamta ut vart baggage och fatt svaret nej.
jag tror inte att det ar en overdrift att saga att vi behovde prata med sakert fyrtio manniskor innan det hela fixades och vi fick otaliga ganger prata med poliser med maskingevar, av vilka endast en verkade vilja ha en muta. vi blev tillsagda att vi inte skulle hinna med planet, sa vi tog det lugnt i borjan och forsokte ta oss i sakta mak tillbaka genom flygplatsen; da vi gick forbi var gate vi skulla boardat planet genom kom flygbolatspersonal springande och tog tag i oss och sa i sin walkietalkie nagat i stil med "falcon red has arrived! falcon red on the way" och borjade springa med oss mot planet. da min battre halft papekade att vi fortfarande inte checkat in vaskorna (vilket vi tydligen behovde en flygbolagspersonal for att gora, vilket de inte informerat oss om) stannade de abrupt och slog sig for pannan. planet hade tydligen vantat pa oss i en halvtimme. men det var tur att han sa det for det var sa valdigt spannande att bli callad "falcon red" i en walkietalkie att jag bara hade foljt med och inte tankt vidare pa vaskorna.
det loste sig hursom, men det ar en lang historia.

vi akte tag fran bangalore till coimbatore. hela tiden gick folk genom tagvagnarna med mat, kaffe och te och sjong "coffee, coffeecoffee, coffee nescoffee, coffeecoffeecoffee", "chai chai, chaiaramchai, chai", "pirioni, pirionipirioni", vilket var vackert. utanfor fonstret berg, landskap, odlingar, apor, folk som brukade jorden, oxar, barn som lekte. det var AC och sa kallt att jag behovde ta pa mig bade jacka, troja och handduk. jag har aldrig forstatt hur man kan tycka att det ar varmt i varma lander. varma lander har AC och aldrig nagon isolering eller element. somrarna gar an men vintrarna ar forkylning efter forkylning.

fortsattning ovan